Turnépremiär

Winnerbäck drog igång sin sommarturné i sin gamla hemstad Linköping och nästan 10 000 människor letade sig dit. Men trots att folk jublar när Winnerbäck visar upp sin lokalpatriotism och namedroppar stadsdelar, så var det ganska avslaget igår.

Corren har helt rätt i sin recension om att bandet hade problem med farten. Det långsamma var inte tillräckligt ångestladdat och sårbart och det fartiga var inte tillräckligt ösigt och när det hamnade någonstans därimellan var det för snabbt för att ha nåt "gung" och för långsamt för att hänrycka folket. Konserten var inte alls dålig, bara lite medelmåttig.

Aftonbladet och Expressen var inte heller nöjda. Faktum är att de alla recensenter verkar överens om att det bästa med Winnerbäck, det är hans fans.



Fast några höjdpunkter fanns det faktiskt. Hälsingestintan i mig gillade att konserten inleddes med Delsbos brudmarsch och det var gulligt att publiken jublade så mycket vid introt till Hugger i sten att Winnerbäck inte kunde förmå sig till att börja, och att allvaret i Fria vägar ut och För dig nådde fram till hjärtat och rockbruden i mig njöt i fulla drag när de följde upp Dunkla Rum med en riktigt bra version av Elden.

Men i övrigt, tyvärr, så var det mesta bara, typ, sådär.