Dubbelvakt

Denna vecka har jag nästan bara ätit viktväktarmat. De flesta av rätterna var vansinnigt goda, och det är lätt hänt att man undrar varför man inte äter nyttig mat oftare. Möjligen kommer förklaringen någon timme efter man ätit. Man blir nämligen vrålhungrig av kalorifattigt käk, även om man äter rätt mycket!

Notera alltså att jag normalt aldrig blir särskilt vrålhungrig, även om jag inte äter...

Under veckan har jag matat in allt jag ätit i Hälsovakten och väldigt sällan fick jag ihop till mer än 1000 kcal, trots frukost, lunch, middag och två mellanmål. Fast då får man ju förstås lite hjälp av en del motion, som i Hälsovakten snällt ger minuskalorier.

Resultatet? Jo, en veckas vikt- och hälsovaktande resulterade i att 2,5% av mig försvann!

En kvart solmusik

Till helgen ska jag på trettioårsfest och jag funderar allvarligt på att ha klänning. Mitt sommarskinn skulle dock kunna behöva lite hjälp och därför tillbringade jag idag en kvart i ett solarium. Jag gjorde en spellista på 5 låtar i min mobil för att ha nåt annat än solariefläkten att lyssna på under solterapin.

HP Burman - E jemtlannstaus 4:12
Låten från 1994 och från allsångskvällen i Jämtland förra sommaren. Våckert.

David Shutrick - En kvinna i mitt rum 3:46
1991-1994 gav Shutrick ut tre album, men trots att hans låt "Sambos på försök" blev rätt poppis, så försvann han mer eller mindre ut från soloscenen efter detta. Han skapade på sent nittiotal gruppen Selfish och står bakom mycket av musiken till höjdarfilmen Smala Sussie från 2003.

Beautiful South - Don't marry her 3:24
Gruppen jag aldrig tröttnar på. Detta är ett inlägg i den ständiga debatten om huruvida man är lyckligare som fri och singel eller som trogen make/maka. Gjort med attityd, intelligens, humor och en mysig melodi, precis som allt annat de producerar. Notera att låten först dyker upp 1997 med en rätt frigjord text, för att sedan presenteras i en mer rumsren version på samlingsskivan från 2001.

Snoddas & Rosen - Två glada laxar från Hälsingland 2:09
Efter jag varit hemma i Söderhamn ett tag så får jag som vanligt ett anfall av överdriven hälsingsk lokalpatriotism. Snoddas var bandyspelaren Gösta från Bollnäs som kom till Hylands hörna för att sjunga i samband med en match mot Hammarby och skapade masshysteri när han sjöng "Flottarkärlek" i direktsändning. Jag kan fortfarande inte höra eller se den inspelningen utan att få gåshud och tårar i ögonen.

Rosen, med förnamn Arne, fick sitt smeknamn från titeln på den låt som han pratade fram 1966. Han ger fortfarande ut skivor, men trots nästan tjugo utgivna album så blev aldrig någon låt större än Rosen.

Dinah Shore - Button and bows 2:01
Underbar filmmusik från 1947. Nådde #1 på USA-listan året efter.
Frasier (Kelsey Grammer) gör en rolig version av denna i avsnitt 3.16 - Look before you leap. Hippity Bippity Boppity Bow, Something and something and buttons and booooooooo-ows!!!

Omoralpanik

Årets vinnare av Big Brother är tydligen dotter till ett par Jehovas vittnen. Jag har själv inte sett något av säsongens program, men det är svårt att missa alla de där BB-Jessica-rubrikerna på tidningarnas löpsedlar. Hennes föräldrar är inte alls glad över dotterns tidigare problem med droger och snattande, eller att hon under några månader haft både fyllor och sex i televisionen. Fancy that.

Fast de visar bara sitt missnöje genom att "förskjuta henne" och inte närvara på segerfesten. Tycker kvällspressen vi ändå ska förfäras över deras "överdrivna" moral?

Läste just en deckare från 1913, och på den tiden var tydligen den svenska moralen just "överdriven". Boken är skriven av S.A. Duse och Stilettkäppen är den första boken i en serie om Leo Carring, den svenska privatdetektiven som enbart fnyser åt den store Sherlock Holmes slutledningsförmåga.

För att visa Carrings skarpsinnighet berättas i boken om ett fall där han snabbt bevisar att en viss fru mördat en viss ung fröken. Carring väljer dock att inte anklaga giftmörderskan. Orsaken? Jo, den unga fröken hade haft en affär med fruns man och skickat brev "översvallande av erotisk lidelse". Tydligen ett brott som ursäktar mord!

"Vill ni lyda mitt råd", sade han, "så bränn upp dessa brev, res er väg och försök att glömma! Vi komma icke att anklaga er för mord. Eller hur, mina vänner?"
Han vände sig frågande till oss.
Vi nickade tysta. På oss kunde fru Mellby lita."

Stackars fröken Franssons nära och kära fick så leva kvar i tron att hon förgiftats av misstag och fru Mellby får chansen att börja om. Slutet gott, allting gott?